Love ya <3

För ett halv år sedan började vi leta D-ponny. Nelly var nu för liten och jag ville tävla. Jag hade från början bestemt mig för att jag ville ha ett sto som jag hällst kunde börja tävla med ganska snart.Vi kollade på ponnys i lite olicka åldrar den yngsta var 4 år men henne prov red vi aldrig. Vi hittade ett 15 årigt sto som inte stod så långt bort så vi åkte och prov red henne. Hon kom från en familj där den yngsta dottern hade tävlat henne men nu vuxit ur henne och köpt en ny häst. Hon var väldit fin och så men det var inget för mig kom jag fram till och hon krävde väldigt mycket när man red. Så vi åkte hem och fortsate titta. Några dagar efter sa pappa att han hade hittat en fin valack på 6 år väldigt nära oss. Och mamma sa att hon viste vem ägaren var. Jag skrev ut bilden på hästen och satt länge och tittade på den. En 6 årig valack som hade hoppat ca 40 cm sen han kom till sverige. Det var ju inget sto precis och den hade ju inte hoppat så mycke men den var väldigt söt och såg snäll ut så jag bestemde mig för att ge den en chans.
Vi bestemde en dag då vi skulle prov rida, och själv klart så öste regnet ner. Men vi åkte och prov red honom. Jag grejade med honom en del i stallet rycktade och gullade med honom. Han var väldigt söt och täckningen var ju super fräck. Han var ju bara 6 år och så lugn han hade en åsna brevid sig som stod och luktade på honom men han bryde sig inte alls. Efter en stund så sadlade vi och gick ut i ösregnet. Jag red en liten stund en kvart eller så. Jag kände direkt att han var väldigt känslig i munen och stanade direkt även att man knapt rörde tyglarna.
Vi åkte hem igen och jag sa nästan direk till mamma att vi skulle fixa en ny prov ridnings dag.
Nästa gång vi prov red Coccos följde Nellys gamla ägare med. Han var lika lugn den här gången och han stanade inte lika ofta. Jag tyckte fotrfarande att han var väldigt fin. När vi åkte hem sen så var vi alla eniga om attt vi gillade honom. Men han hade ju precis fyllt 6 år och han var redan 146,5 hur mycket mer skulle han växa? Men vi bestemde ändå att vi tyckte att han var väldigt fin så vi ringde och sa att vi ville ha honom. Linda tog dit en vetrinär som bestiktade Coccos och allt såg bra ut så vi skulle aldså köpa honom. Så några dagar senare åkte vi upp och hämtade honom och det regnade, igen. Men nu var Coccos alså min.
I början blev det bommar bommar och mer bommar. Och efter en stund så försöke vi hoppa lite små hinder. I början så förstod han inte att han skulle hoppa över hindret som då låg på 45 cm. Han snublade och rev. Vi la upp hindret lite. Då började han fatta och hoppade över hindret. När vi hade hoppat några skutt så kollade vi va hindret låg på, 60 cm. Kanske inte riktigt det han skulle hoppa men han klarade de ju bra. Så vi började träna hoppningen mer och han blev duktigare och duktigare. Och efter några månader var det dags för våran första Clear round.
Vi fortsate att träna och kom upp på högre hinder och vi hoppade fler clear rounder.
Nästa år är tanken att börja tävla lokala tävlingar så vi får se hur det går.
                                                  Glad att vi köpte Coccos!!! <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3
 
  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0